Vår historia

Det Häradskog och våra Häradsallmänningar gör idag har många generationer innan oss varit med och byggt upp. Det är med en stor ödmjukhet vi går runt i skogarna och tänker på allt slit som generationer innan oss byggt upp. Skogen vi brukar idag är ett arv för oss och vi ska lämna efter oss ett lika gott arbete till kommande generationer. Den långsiktigheten är grunden i vårt skogsbruk.

Våra Häradsallmänningar är en del av Sveriges historia och varje Häradsallmänning kan skriva sin egen historia inom sitt härad. Det var just i vår tidigare indelning av Sverige i olika Härad som den formella starten för våra Häradsallmänningar tog sin början. Men uppdelningen av mark mellan byar började långt innan dess. Troligtvis uppstod Häradsallmänningar när nybyggare och byar fredat sin närmaste omgivning från intrång. Då blev vissa områden då särskilt skogar som var besvärliga att odla gemensam (allmänning) för att driva jakt, fiske och att hämta virke.

Vill ni läsa mer om vår historia så kan ni gå till Sveriges allmänningsförbunds hemsida. Nedan kan ni se ett antal viktiga årtal i vår historia.

· 1647 ·

Antogs Sveriges första skogsordning – ett embryo till dagens ”skogsvårdslag”. Utmaningen då var att skogarna hotades av bruksdrift mm och man ville säkerställa tillväxten i skogen.
Häradallmänningarna reglerades i den skogsordningen så att de skulle skötas.

· 1734 ·

års skogsordning reglerade tydligen ägandet av Häradsallmänningarna så att det endast tillkom bönder och åbor med reglerade mental i häradet och det blev svårare att nyodla (svedjebruk).

· 1741 ·

lättades skogsordningen upp så att det skulle bli lättare att bryta och odla upp ny mark.

· 1793 ·

skärptes skogsordningen för att begränsa nyttjandet av allmänningar genom att begränsa bosättningar i allmänningarna.

· 1824 ·

års kungliga brev gav delägarna möjlighet att sälja sina allmänningar.
Antalet allmänningar reducerades kraftigt.

· 1866 ·

ändrades synen och allmänningar fick inte längre säljas eller delas upp mellan delägarna och fokus flyttades från brukande av jorden till skogsbruk.

· 1896 ·

Endast husbehovsved får fritt tas från allmänningarna och försäljning av timmer kunde först ske efter gemensamt beslut.

· 1903 ·

Sveriges första moderna skogsvårdslag som bland annat införde krav på återplantering efter avverkning. Detta med anledning av att stora arealer avverkades under andra halvan av 1800-talet aldrig återbeskogades.

· 1932 ·

Riksdagen antar den första lagen om Häradsallmänningar som stadfäster det tidigare beslut/praxis att ägarna av mantalssatt jord inom Häradet är ägare till häradsallmänningar.

· 1952 ·

Den senaste större lagändringen. Lagen om Häradsallmänningar från 1952 utgör fortfarande grunden för rättsläget.

· 2000 ·

Lagändring som möjliggör för allmänningar att utan Länsstyrelsens tillstånd köpa mark om delägarna så önskar (lag-ändring har inget med förvärvstillstånd-frågan att göra)

Däremot tillåter lagen fortfarande inte försäljning av större arealer gemensamt ägd mark. Förvaltning med tillhörande skötsel av Häradallmänningarna kommer därför även fortsatt att vara en viktig och långsiktig skogsbruksmodell i Sverige.